Årets första golfresa gick till Italien och närmare bestämt till Chervo Golf Resort, San Vigilio vid södra delen av Gardasjön. Innan vi anlände till Chervo tillbringade vi en natt i Sirmione vid Gardasjön, en underskön stad med anor tillbaka till romarriket och väl värd ett besök.
Chervo ligger insprängt mellan många vingårdar och omgärdas av en fantastisk utsikt. Huvudbyggnaden är resterna av ett gammalt nunnekloster men rejält tillbyggt till att vara en fantastisk golfanläggning. Banorna består av tre oberoende 9 håls slingor med varierande svårigheter men utmärkande för alla slingorna är att dom alla var relativt breda vilket gav utrymme för bristande precision men dom var samtidigt ganska långa. Den största fysiska utmaningen var dock sannolikt dom frekventa promenaderna upp och ner i trappan för oss gäster då många fått fina rum i två plan där sovrummet låg en trappa upp. Lyckligtvis rapporterades inga missöden i dessa fysiska övningar.
Dag 1 spelade vi i två klasser A/B samt C och i tillägg till det en lagtävling. Då banorna spelades för första gången av de flesta blev det blandat resultat trots att banorna var i mycket bra skick. Det som förvånade dom flesta av oss var hur långsamma greenerna var och det blev både tre och fyrputtar för många. När man äntligen tyckte sig få grepp på detta hade det gått 18 hål och det var dags och lämna in scorekortet. Sammantaget gick det väldigt bra för mig och jag fick därför äran att skriva detta alster. Jag hade dock en hård kamp med en annan Lasse, Lasse P. som också slutade på 37 poäng men jag hade något lägre spelhandicap.
Vi samlades sedan i det gassande solskenet för en Prosecco innan middagen, som så ofta i Italien levde upp till våra högt ställda förväntningar. Vår eminenta klubbmästare med partner bjöd sedan på ett Italien quizz som höjde stämningen om dock inte kunskapsnivån. Under middagen fick också dagens lyckliga vinnare dela på sammanlagt 26 vinflaskor.
Dag 2 vaknade vi upp till en återigen strålande dag och dagens tävling var uppdelad i en dam och herrklass och också denna dag en lagtävling. Resultaten blev överlag bättre och många av de som placerat sig på den nedre delen av resultatlistan dag 1 hittades nu högt upp dag 2. Det är väl dessa tvära kast som gör att många av oss fortsätter att spela när det känns som tyngst. Det är som den bekanta reklamen ”.. plötsligt händer det”
Dagen avslutades med en galamiddag och sedvanlig prisutdelning. För att göra slut på den sista energin som vi hade blev det sedan dans som blev både längre och intensivare än vad många hade trott. Inte illa för ett gäng pensionärer efter två dagar golfande.
Ett stort tack till Annika och Göran och alla andra som hjälpte till att än en gång göra golfresorna till något vi alla ser framemot. Sist men inte minst tack till er alla medresenärer för det är ju vi alla som skapar den fina stämningen som utmärker dessa resor. Väl mött på Taulane i höst.
Lars Rutberg
